Om oss Bli medlem Logga in

EU inifrån

3 november, 2016

https://www.flickr.com/photos/mpd01605/6755068753

Skribent

Viktor

Dela detta

Brexit, euron och Grekland-krisen. EU har det tuffare än någonsin. Ändå är den viktigare än någonsin, åtminstone om man ska tro Bengt Ljung, svensk journalistveteran i EU.

Bengt Ljung är som född för EU-jobbet. Han växte upp i  Sollentuna med målet att bli journalist. Under en resa möter han en italienska och hamnar i Bryssel. Till en början var han inte intresserad av EU, men då han sökte till ett italienskt universitet med EU-profil behövde han en motivering i sin ansökan för att bli antagen. Det fick bli Sveriges relation till EU.  Sedan flyttande han till Bryssel för att skriva för en liten nyhetsbyrå och hans fru började jobba på EU-kommissionen.  Att arbeta med allmän utrikespolitik, som exempelvis USA blev inte av, men Bryssel var ändå internationell politik i någon form.

Svenskt stöd för att stanna i EU är enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av SVT starkt . Svexit är med andra ord inte trolig. Ändå ställer Brexit och högerextremismens framfart viktiga frågor om huruvida fredsprojektet fortfarande är relevant. “Det är väldigt många länder som ska komma överens, så det blir ju aldrig exakt som ett av länderna vill. Det är som en familj, man får kompromissa”, säger EU-veteranen Ljung självsäkert.

Bengt Ljung var på plats innan Sverige gick med i Unionen. På den tiden handlade det om att skapa en gemensam marknad. Under början av 90-talet var Sverige i ekonomisk kris och såg EU som en bidragande lösning. Inledningvis var det mycket som FN, man åkte dit för att läsa upp sitt tal och sen hem igen. Men efter att varit ordförandeland såg Sverige snart att EU handlar om samarbete. Det gäller att hitta allianser för att sen få något gjort.   

Med bakgrund som ekonomijournalist arbetar han nu på nyhetsbyrån Direkt. Men vardagen är en annan på Bryssels gator. Här måste man vänja sig vid andra sätt att hävda sig. “EU är mycket en blandning av hur det fungerar i många länder. De grekiska politikerna beter sig som man gör i Grekland. Vi svenskar kan tycka att det är inte så en politiker ska bete sig, det är skillnad där”. Men det är en plats att utbyta erfarenheter. “Fransmanen känner inte Sverige så bra, men då har han nån svensk kollega om han behöver fråga, för att verkligen förstå hur det fungerar”.

20160628_160705

Men liksom Sveriges politiker är att han nu hemmastadd i Europas huvudstad. Möte med EU:s finanspolitiker, resor till Frankfurt där Europeiska centralbanken sitter och daily briefings med EU-kommissionen är vardagsmat för Ljung. Likaså den byråkrati som många associerar med EU. “EU är en demokrati och det är svårt. Man får försöka många gånger innan man kommer överens. Och ibland blir besluten inte så bra heller. Det är många steg dit men femte gången kommer de kanske överens och det är ju det viktiga”.

Bilden av EU som ett gäng av högavlönade politiker med lite koppling till folket är vanlig och enligt Ljung ett allmänt problem, inte bara i synen på EU. “På alla håll finns det ju misstro mot vad man kallar eliten, att politiker inte fattar hur saker är i verkligheten”. Men till trots för den ineffektiva organisation som EU är med så många medlemmar att ta hänsyn till, är bilden skev. “Det är ju så nyheter fungerar. Man hör om olyckorna, man hör inte de trevliga sakerna. Inte att här har du ett flygplan som inte kraschar. Man hör om de få som gör det”. Han påpekar vidare att det alltid är en fråga om vad man kan relatera till. Vi upplever den svenska sjukvården och kan därför sätta den i relation till vad nyheterna säger. Men det är svårare med EU.

 

20160628_191816

Sommartid beger sig Bengt Ljung hem till Sverige för att vila. Men även här hemma kan han inte undgå EU. Hälften av alla lagar stiftas ju på EU-nivå. Dessutom är EU:s smittskyddsinstitut placerad i Solna. Hans barn som i vardagen ser väldigt lite av Sverige ska nu få sin dos av landet. Gotland, Västkusten, Skåne, Lappland kombinerat med Rom, Florens och Venedig. Det är mycket tack vare just EU som Bengts utlandsliv i Belgien blev möjlig. Den fria rörligheten ger en rätt till att både arbeta och studera i andra EU medlemsländer samt lika rättigheter till sociala förmåner som landsmän.

Tillbaka i Bryssel ger han sina reflektioner kring Brexit över Skype. “Det är alltid lätt att klaga på andra. När det är något bra som händer är det ens egen förtjänst och är det något som är dåligt är det EU:s fel.” Det är svårare att förklara varför EU:s inre marknad är bra än att kritisera varför EU parlamentet ska resa till Strasbourg varannan månad, drar Ljung som exempel.

Brexitdebatten har till stol del handlat om att England betalar dyrt till EU och hur man skulle kunna använda de pengarna till andra saker. Men man glömmer ofta bort alla de fördelar som är förknippat med ett medlemskap. Förutom den inre marknaden är bidrag som Erasmus-programmet en viktig del i många ungas studier i Europa.

Efter andra världskriget var världen splittrad. Rädslan för ett nytt krig var enorm och behovet av att förenas likaså. 1952 bildades Europeiska kol-och stålunionen som senare skulle komma att bli det EU vi känner idag. Det pratades mycket om ett kommande kallt krig och många oroas över att folk idag glömt krigets fasor. Kunskapen om EU är låg och framtiden kommer nu mycket att dikteras av hur Storbritannien väljer att förhålla sig till resten av de europeiska länderna. “Det är nog svårt att bortse från Brexitförhandlingarna. Det kommer definiera väldigt mycket hur EU ser ut framöver.” Samtidigt är länder som Ungern och Slovakiens agerande i flyktingpolitikens avgörande. Hur ska EU-samarbetet utformas i framtiden? “Det är som med alla samarbeteten. Inget är skrivet i sten.” Det är nu upp till EU att visa varför det fortfarande är en kraft att räkna med.

 

Skribent: Viktor Hellblom

Bilderna tillhör Bengt Ljung