Om oss Bli medlem Logga in

Gymnasiearbetet- en projektguide

12 april, 2014

Skribent

Nanna Olsson

Dela detta

Vad och varför?

Som de flesta elever känner till, är det 100 poäng värda gymnasiearbetet en obligatorisk del av vår utbildning – oavsett linje. Kursen måste genomföras och fås godkänt i, om studenten skall tas. VRGDT har gett sig på att göra en projektguide som förhoppningsvis kan bidra med lite idéer inför de kommande årskullarnas projekt…

Numera finns två möjliga slutbetyg i kursen; E eller F. Det säger sig självt vad som krävs för att fullfölja sin utbildning. Skolverket skriver att “Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på att eleven är förberedd för högskolestudier.” – vilket förklarar varför kursen hålls i tredje ring, dvs. sista året.

Gymnasiearbetet handlar (något förenklat) om följande punkter:

  • Hitta ett ämnesområde – varken för smalt eller brett – att fördjupa sig i

  • Förmulera en frågeställning eller tes att utgå ifrån

  • Samla fakta och sammanställa materialet i en rapport där man, i slutsatserna, återkopplar frågeställningen

  • Vara källkritisk

  • Visa att man kan använda det engelska språket i skrift på ett relevant sätt

Upplägget

Det finns ingen generell kursplan som alla skolor följer, utan projektet får läggas upp relativt fritt. På VRG Djursholm valde handledarna att dela kursens tidsplan med eleverna från start; det gav en överblick av vad som väntade. Nedan syns de olika delmomenten.

v. 35 Kick-off!

v. 39 Bestäm frågeställning

v. 43 Projektplan lämnas in

v. 49 Deadline för reviderade projektplaner (handledare har gett respons)

v. 2-3 Projektveckor; rapporten lämnas in sista fredagen

v. 6 Opponering på eget, samt tilldelat, projektarbete

v. 7 Slutgiltig deadline för rapporten & reflektion kring projektet

v. 10 Underkända elever möter sina handledare

Vad kan man skriva om?

Beroende på vilken inriktning man går, ser alternativen för valbara ämnesområden olika ut. Inom naturvetenskap finns t.ex. genetik, teknik och matematik. Natur-Sam har chans att göra något miljöinriktat, och ekonomer kan bl.a. undersöka juridiska eller politiska frågor. Kort sagt spelar din programlinje numera roll när arbetet planeras.

Förutom val av ämne finns dessutom lite andra delar att fundera över, det kan vara värt att reflektera kring dessa innan projektet drar igång… t.ex.:

  • Vill jag jobba enskilt eller i grupp? Vad passar mig bäst? För- och nackdelar? (Kom ihåg att projektet är omfattande och att arbeta i grupp innebär inte nödvändigtvis mindre arbetsbörda)

  • Vilket upplägg ska jag ha? Är jag en tidsoptimist, eller kanske morgonmänniska? När på dygnet är jag mest effektiv? etc.

  • Vilken typ av studie intresserar mig? En där jag baserar rapporten på litteratur, alternativt en som krivs utifrån egna experiment eller fältundersökningar?

  • Glöm inte heller att både lärare och elever på VRG har erfarenhet och tips att dela med sig av till er som känner er osäkra över något projekt-relaterat.

Några exempel på valda ämnen (samt programlinje):

En analys av audioförstärkarens slutsteg – NANAT

Riskfaktorer i fosterstadiet för senare utveckling av schizofreni – NANAT/NASAM

Lagens betydelse på internet – EK

Multipel Skleros – NANAT

Kärlekens kemi – NANAT

Konsekvenser av piratkopiering – EK

“How the built in masculine bias in the English language has come to affect the construction of feminism” – SPETS

Evolution of the English Language – SPETS

Hur Filippa K & Björn Borg använder digital resp. traditionell marknadsföring – EK

Bygga en färgsensibilicerad solcell – NANAT

Text och bild: Elsa Brisinger