Om oss Bli medlem Logga in

”Sociala” medier?

24 april, 2015

Skribent

Boel Olsson

Dela detta

Smartphonen har utan tvekan blivit den viktigaste prylen i hushållen. Vi sitter med dem på tunnelbanan. Vi sitter med dem vid matbordet. Vi sitter med dem på lektionerna. Det är nästintill omöjligt att slita blicken från skärmen; En liten smartphone rymmer ens hela sociala värld. Facebook, Snapchat, Twitter eller andra sociala medier är bara ett klick iväg. Statistiska rapporter från CNBC uppger att varje person i USA spenderar ungefär 6,5 timmar på sociala medier per dag år 2012, en siffra som troligtvis har stigit. Man skulle ju kunna tro att människor är mer sociala än någonsin förut. Fast så är inte fallet. Tvärtom, har användandet av sociala medier försämrat folks förmåga att konversera.

Det faktum att uttrycket ”IRL” överhuvudtaget existerar visar vilken enorm påverkan sociala medier har i våra liv. Social medier gör att vi är sociala på andra sätt; istället för att ringa väljer många att skicka ett meddelande eller skicka en selfie. Med hjälp av sociala medier kan vi snabbt nå hur många vi vill, när vi vill.

Den ständiga stimulansen man får genom sociala medier är dock inte bara positiv. Många rapporter visar på att folk idag har svårare att koncentrera sig idag än vad man har idag. Så fort vi inte blir stimulerade eller pratar med någon åker smartphonen fram för att kolla vad som hänt på Instagram, Snapchat eller Facebook. Sherry Turkle, professor vid M.I.T och författare till boken ”Alone together; Why We Expect More From Technology and Less From Each Other”, hävdar i en artikel publicerad i New York Times 21/4-12 att i och med att vi pratar ansikte mot ansikte allt mer sällan idag gör att vi inte tränas lika hårt i tålamod. Enligt Turkle är vanliga konversationer är mer krävande. Det finns ingen skärm att gömma sig bakom och vi tvingas att lyssna mer på vad andra säger. Turkle menar också att den ständiga stimulansen fördummar språket. Vi kortar ner meddelanden så mycket vi kan för att kunna skicka iväg våra meddelanden så fort som möjligt. Användet av emicons gör också att vi minskar vårt vokabulär; istället för att skriva ”jag är sprudlande glad” eller något liknande, skickar vi iväg ”:D”.

Att vara social via exempelvis Facebook skiljer sig inte bara i tempo, utan också komplexitet jämfört med att prata med någon direkt. När man chattar finns det ingen möjlighet att läsa av ansiktsuttryck eller tonläge, vilket minskar vår empatiska förmåga. Sherry Turkle skriver att kommunicera ett meddelande i taget är inte har samma effekt som att faktiskt prata med någon, eftersom korta sms hindrar en att se från andra perspektiv än sitt eget. För att verkligen förstå en annan människa behövs ansiktsuttryck och tonläge som komplement till de sagda orden. Smileys och capslock ersätter inte detta, även om man kanske skulle vilja tro det. Därför är vanliga konversationer mycket mer givande och bidrar till att man växer mer

Som tidigare nämnt gör sociala medier det lättare att hålla kontakten med många människor. Ändå känner sig många ensamma. Sherry Turkle menar att detta beror på att man inte kan lära känna någon på riktigt via chattmeddelanden. Alltså, ju mer tid vi spenderar på sociala medier istället för att träffa människor i den verkliga världen, desto färre meningsfulla kontakter får vi. Därför är det naturligt att känna sig ensam trots en stor kontaktlista på sociala forum på nätet. När det kommer till ensamhet är det egentligen inte kvantitet utan kvalitet som gäller. För vad spelar det för roll om man har 500 personer på en kontaktlista om man ändå inte känner förtroende för någon av dem?

Bristen på mänsklig kontakt gör att fler och fler ser robotar som ett alternativ till socialt umgänge. Turkle beskriver i sin artikel hur människor på allvar föreslår att robotar som psykologer i framtiden. Med tanke på att kommunikation via internet inte ger samförstånd mellan människor som ett vanligt samtal, skulle det vara problematiskt att ha robot-psykologer. Samtalet skulle helt enkelt inte bli givande; det öppnar inte upp för varken självreflektion eller sympati, vilket är grunden för fungerande terapi.

Alla anser dock inte att sociala medier är skadliga för social utveckling och förmåga. Brook Foucault Welles, professor i kommunikation vid Northeastern University menar att sociala medier gör det lättare för blyga personer att utvidga sin vänskapskrets, samt bidrar till ökat politikiskt engagemang. Enligt Welles är många oroliga för sociala mediers påverkan eftersom det är nytt. När telegrafen precis var ny hördes ungefär samma budskap ungefär samma kritik som vi hör mot sociala medier idag; telegrafen skulle isolera barn från varandra och göra dem ensamma. Idag finns det inga bevis på att telegrafen hade någon negativ påverkan på barns sociala kapacitet, och Welles menar att i framtiden kommer det visas att sociala medier inte är skadligt heller..

Om sociala medier förstör människans sociala utveckling är inte så lätt att avgöra. Det går dock inte att förneka att vi pratar mindre och mindre med varandra ända sedan sociala medier blev norm. Hur ofta har man inte i sett folk sitta runt ett bord vid HB och alla glor ner i sina telefoner? Om det inte är så lätt att besvara den frågan kanske det beror på att man själv är fastklistrad framför en skärm och scrollar. Jag kanske är gammaldags, men jag skulle gärna se att vi vågade släppa taget om våra telefoner och prata med den vi sitter bredvid. Människan är ett socialt djur. Närhet är ett basalt behov för oss, och det kan inte uppfyllas genom att enbart vara social via sms. Vi behöver mer än orden; vi behöver minerna, accenterna och pauserna. Utan dem lär vi aldrig känna någon på riktigt, inte ens oss själva.

 

Skribent och illustratör: Boel Olsson